Nedräkning
Nu har jag börjat nedräkningen på allvar. Om en och halv vecka åker jag till fjällen och jag längtar som bara den. Nu börjar planeringen vad gäller matlagning och dyligt. Vad ska jag ha med mig för lunchmat som går bra att värma upp på isen och vad ska jag ha med mig för middagsmat, som är lätt att göra iordning på afton när man kommer hem från en hel dag på isen och är helt slut. Vilken bok ska man ta med sig som man kan krypa ihop med på kvällen. Egentligen så är det bara trevliga saker att planera, men som trots allt ska planeras. Naturligtvis så kanske man ska fixa lite mat åt sambon som är hemma. Kanske köpa hem lite tugg-godis till hundarna.
Oriflames storvisning med mode
Var i går på en storträff som Oriflame hade på Rotan i Skelleftehamn. Vera Moda, Joy, Fannys och Specsavers hade visning på kläder och glasögonbågar. Min dotter Linda och några av hennes klasskamrater gick modeller för Vera Moda. Det var en jättetrevlig afton med utställare från Guldsmedjan, Tupperware, Specsavers, ett studieförbund och en tjej som håller på med crapbooking m.m. så det var bara att mingla runt och se vad dom hade att erbjuda.
Så här fina var dom i hår och make-up innan de gick modeller.
Min äldre dotter Mli vann en make-up på inträdesbiljetten.
Så här fina var dom i hår och make-up innan de gick modeller.
Min äldre dotter Mli vann en make-up på inträdesbiljetten.
Äntligen
Äntligen är det helg. Att det ska vara så skönt när helgen äntligen faller in. Men tyvärr så är helgen lika fort över som den kom. Snart är det måndag igen. Visst låter man lite cynisk, men så är livet.... Men ikväll blir det att bara slappa och kanske ta ett glas vin.
Tänkvärt
En dag bad en lärare sina elever att skriva ner ner namnen på sina klasskompisar på ett papper. Dom skulle sätta ett litet mellanrum mellan varje namn. Sen bad hon tänka på det bästa dom kunde säga om varje person och skriva ner det under namnet.
Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren
På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom andra hade sagt om dom, och på måndagen fick dom den.
Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det. Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon, och att dom gillar mig så mycket var dom flesta kommentarerna. Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina föräldrar, men det gjorde inte så mycket. Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat. Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra. Gruppen arbetade vidare.
Många år senare, blev en av eleverna dödad i Vietnam, och läraren deltog i begravningen. Hon hade aldrig sett en militär död i en kista. Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång. Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan.
När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?' Hon nickade 'ja.'
Sen sa han: 'Mark pratade mycket om dig'
Etter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst.
Marks mor och far var också där, dom ville gärna prata med hans tidigare lärare.
'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far, medans han tog plånboken ur sin ficka. 'De hittade det här på Mark, då han blev dödad. Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'.
Medans han försiktigt vek ut två pappersbitar, papper som tydligen hade blivit tejpad ihop, pga. slitage alla gångerna det hade vikts ihop. Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som
hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.
'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan se, så var det värdefullt för Mark.'
Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma.' Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum.'
'Jag har också kvar mitt, det er i min dagbok' sa Marilyn.
Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade
sin lista för gruppen, och sa stolt.
'Jag har det alltid med mig, jag tror att vi alla har kvar vår
lista.'
Då satte sig läraren sig ner och grät. Hon grät för Mark och alla hans vänner som aldrig skulle få se honom
igen.
De flesta människor i dag uppför sig, som att dom har glömt att livet en dag tar slut. Ingen av oss vet, när den dagen kommer. Så var snäll, berätta för dom du sätter pris på och tycker om, att dom är speciella och viktiga. Berätta det före det är för sent.
Kom ihåg, du skördar det du sår. Kom ihåg att du betyder något för någon!
Hoppas din dag blir bra och speciell..
Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren
På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom andra hade sagt om dom, och på måndagen fick dom den.
Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det. Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon, och att dom gillar mig så mycket var dom flesta kommentarerna. Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina föräldrar, men det gjorde inte så mycket. Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat. Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra. Gruppen arbetade vidare.
Många år senare, blev en av eleverna dödad i Vietnam, och läraren deltog i begravningen. Hon hade aldrig sett en militär död i en kista. Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång. Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan.
När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?' Hon nickade 'ja.'
Sen sa han: 'Mark pratade mycket om dig'
Etter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst.
Marks mor och far var också där, dom ville gärna prata med hans tidigare lärare.
'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far, medans han tog plånboken ur sin ficka. 'De hittade det här på Mark, då han blev dödad. Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'.
Medans han försiktigt vek ut två pappersbitar, papper som tydligen hade blivit tejpad ihop, pga. slitage alla gångerna det hade vikts ihop. Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som
hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.
'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan se, så var det värdefullt för Mark.'
Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma.' Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum.'
'Jag har också kvar mitt, det er i min dagbok' sa Marilyn.
Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade
sin lista för gruppen, och sa stolt.
'Jag har det alltid med mig, jag tror att vi alla har kvar vår
lista.'
Då satte sig läraren sig ner och grät. Hon grät för Mark och alla hans vänner som aldrig skulle få se honom
igen.
De flesta människor i dag uppför sig, som att dom har glömt att livet en dag tar slut. Ingen av oss vet, när den dagen kommer. Så var snäll, berätta för dom du sätter pris på och tycker om, att dom är speciella och viktiga. Berätta det före det är för sent.
Kom ihåg, du skördar det du sår. Kom ihåg att du betyder något för någon!
Hoppas din dag blir bra och speciell..
Men In Trees
Sitter och ser "Men In Trees" som går på TV3. En jättebra serie med nystart ikväll. Den kan jag varmt rekommendera. Varför inte ge serien en chans du också.
Trött
Idag kommer det att bli en jobbig dag. Har sovit ca 3 timmar i natt, kunde bara inte sova. Man ligger och vrider och vänder sig i sängen och hoppas på att sömnen ska infinna sig. Men tji fick man. Inte förrän det nästan är dags att stiga upp så somnar man. När väckarklockan ringer så känns det som om man inte har sovit något alls. Det är säkert flera som känner igen sig och tycker att det är jättetungt att stiga upp ur sängen efter en sån natt.
Min bästa vän
Min bästa vän är min tvillingsyster. Vi är inte så lika som folk tror bara för att vi är tvillingar, utan vi är egentligen ganska olika. Inte till utseende kanske men annars. Jag bor på landet, hon bor i stan. Hon är optikerassistent och jag trafikassistent. Men visst finns det likheter också. Vi är båda kära i hundrasen Chinese Crested Dog. Hon har två tikar som heter Lea och Äbba och jag har två killar som heter Bilbo och Lexus.
Längtan till fjällen
En vecka varje år åker jag och en av mina bästa vänner, Carina, upp till fjällen, till Jäckvik närmare bestämt. I år åker jag den 12 mars och jag längtar redan. Det finns inget fridfullare än att sitta på isen med pimpelspöet i handen och ansiktet mot solen. En annan av mina bästa vänner, Annika, bor i Arjeplog och har en stuga i Jäckvik där vi brukar vara. Vi åker ut vid 09.00 tiden på morgonen och ställer in siktet på hemfärd vid 17.00 tiden. När vi sedan kommer till stugan är man ganska mör. Vi lagar något gott att äta och dricker ett glas vin till maten. Inga sena kvällar här inte, utan man stuper i säng vid 22.00 tiden för att orka upp ungefär vid samma tid nästa dag. Snacka om att man får igen krafterna efter en lång vinter.
Det är inte direkt abborre vi fiskar när jag åker upp till fjällen utan röding. Men denna gång fick jag en abborre på 1,9 kg och var mäkta stolt.
Det är inte direkt abborre vi fiskar när jag åker upp till fjällen utan röding. Men denna gång fick jag en abborre på 1,9 kg och var mäkta stolt.
Datavana döttrar
Det är tur att man har döttrar som har datavana och är mycket inne på nätet, annars hade jag nog inte skaffat en blogg. Datavana har jag men jag har aldrig funderat på att skaffa en blogg förrän jag gick in på deras bloggar och såg att man faktiskt fick veta lite grann om deras vardag. Mli bor ju några mil ifrån mig och vi träffas väl inte så ofta som jag skulle vilja, så varför inte skaffa en blogg själv. Det är knepigt att börja men det tar sig nog till slut.
Mina underbara döttrar.
Mina underbara döttrar.
Jag och kosmetik
Ett intresse jag har är kosmetik. Har varit säljkonsulent åt Oriflame i 20 år och tycker fortfarande att det är lika roligt. De har otroliga produkter till ett konsumetvänligt pris. Det bästa är att man bara säljer när man vill och för hur mycket man vill. Och det är lika roligt varje gång som paketet står på bron när man kommer hem. Det är också öppet för alla som vill prova på att bli säljkonsulent om bara för en tid. Det är bara att sälja till sina vänner, bekanta, grannar eller varför inte till arbetskamraterna. Naturligvis så kan man ju tjäna sig en hacka. 20 % på din försäljning som säljkonsulent och 30 % som gruppchef + en hel del andra förmåner och gratisprodukter. Vill ni veta mer så är det bara att höra av er till mig.
Min mail är: [email protected]
Min mail är: [email protected]
Fotografera
Något som jag tycker är väldigt kul är att fotografera. Jag började i fjol när jag fick min första digitalkamera och har blivit frälst. Nu har jag kameran med mig nästan vart jag än ska. Har även börjat lägga in bilder på något som heter "fotosidan.se" där jag är medlem sedan ett par månader tillbaka. Där får man kritik från andra amatörer och även från de som fotograferat i flera år.
.
.
